Making a Stand

Nu så har jag äntligen bestämt mig. Jag tar smärtan. Jag tar dagarna som dom kommer. Blir lite som att sluta röka. Bara bestämma sig =)

Efter mailet med mitt hjärtas röst så tystnade allt. Historien upprepar sig och han sluter sig. Men jag fick svar. Inte riktigt de svaren som jag hade förväntat mig, en ändå.
Nu fick jag veta att hans dörr var för alltid stängd för förhållanden och att han kände det som om jag försökte tvinga in honom i något sånt.

Jaha, så det var där skon klämde??
Han trodde att jag trodde att han sa och menade att jag menade..blablablabla

Sen uppstod kaos. Nähä? Jooo precis. För som vanligt så stack strutsen ner sitt huvud i sanden och ignorerade mig totalt. Sånt gör mig rasande.
Och det sista som hände var att jag lät skicka ett sista sms :

Jag är så jävla lessen för att jag förstör ditt liv. Verkligen. Allt känns som om det vore mitt fel! Jag lämnar dig åt ditt 'öde' och går min egen väg. Jag hoppas du följer ditt hjärta och finner vad du söker .. och att du tar kontakt med mig om du känner att du vill älska mig igen. Jag vill ha dig i mitt liv. Lev väl min älskade. Jag älskar dig för den du är och jag vill att du hittar mig..

Vi får väl se hur lång tid det tar innan han träffar en ny...
och reggar sig som
"i ett förhållande"
på fb...shit alltså...vilket cirkus !!!