Nejmen det här funkar ju för mig just nu ...

Joråsatteh...det går framåt. Jag är uppåt. Jag är stark. Jag är som en gås som låter dropparna studsa av mitt yttre. Bättre än så kan jag inte beskriva mitt nu.

Strulet...ja, han ni vet...vi ses, vi härjar, vi har sex och vi bekräftar varandras ego titt som tätt. Jag har låtit honom förstå att han inte är mitt allt. Jag har visat honom att jag försvinner om han tar mig för given. Jag har också låtit honom få veta att jag faktiskt, helt ärligt och till hundratio procent, INTE vill ha honom som pojkvän. Han skulle inte kunna vara mig trogen och det skulle innebära otrohet och brustet hjärta. Been there...och det är nog en av anledningarna till att jag inte haft 'pojkvän' sen jag skilde mig för tio år sedan.
Så jag håller en distans som jag vet är bra för mig och tar lite livet ur honom. Men that's life...kan han så kan jag, och det är trots allt hans spelregler från början.

Tror att det är klokt att inte försöka analysera allt hela tiden så den här 'svarta' bloggen har legat nere lite. Jag har inte för avsikt att lägga ner den men jag orkar inte älta allt just nu...så lite gladare toner kanske? =)

Nu är det middag med mina gossar som gäller..så på återseende/hörande/läsande så länge

Be brave
/L