Pang

Så kom den dagen när han träffade en annan. Jag kände på mig att det var nåt för han ville inte ses under hela helgen trots att han var ledig. Mycket ovanligt. Så jag frågade helt enkelt om det var nåt som jag behövde ta del av, och då kröp det fram att han träffat den här tjejen. Han fick det att låta som om det vore ett X.(vit lögn nr.1)

- Vi träffades i fredags, efter ett, två år igen..

Min värld rasade samman. Jag trodde aldrig, inte ens i min vildaste fantasi, att jag skulle reagera som jag gjorde.

Jag grät

Floder

Men jag var ju tvungen att inse att så här var det, och så här fick det bli. Det här va i slutet av maj -08
I början av juni reggade han sig som 'i ett förhållande..' på facebook.
Jaha, sådär ja, NU duger det att ha ett förhållande.
Med henne.
Inte med mig.
Så vad var problemet.
Åldern? (jag är äldre än honom)
Utseéndet? (Nä, han tycker jag är en naturlig skönhet)

Jag slutade höra av mig. Jag försökte hela mig själv och jag lyckades ganska bra. Jag menar, jag visste ju vad jag gett mig in på och den som ger sig in i leken får leken tåla.
Så kom samtalet. Fyra veckor senare. Efter lite 'väder-och-vind-hur-mår-du'

- Jag saknar dig och jag älskar dig fortfarande..jag vill inte vara utan dig!

Jag svarade lite kyligt

- Jahadu, det säger du?

Mycket kröp fram under det samtalet, men jag undvek hela tiden att tala om vad jag kände, vad jag gjorde, hur jag hade haft det. Jag ville inte ge honom den tillfredsställelsen. Till slut blev det oundvikligt

- Älskar du mig fortfarande??
- Hmm...ja, det gör jag. Jag älskar dig fortfarande!
- Vad ska vi göra åt saken då?
- Vadå vi? Jag kan inte göra ett skit åt den saken. Jag står maktlös i den här frågan

Med dom orden i sitt öra ursäktade han sig och sa

...att han måste...vi får höras sen...

Och jag hörde hur hårt orden hade tagit. Jag hörde hur hans röst höll på att rasera. Men det fanns inget jag kunde göra. Återigen stod jag på ruta ett och alla såren var vidöppna igen

Så maktlös